Lång lugn helg!! (Oro för framtiden)

Sambon var ute mycket med vår dotter..så jag fick myshelg med grabben min, något vi saknat länge..
Sen har vi pratat om bröllop när all röra är över..och det hoppas jag går fort...så vi har något trevligt att se fram emot iallafall..något som blir så trevligt som vi gör det till..*längtar*..
Önskar bara att resten av tiden kunde vara lika lugn..

Sambon mår inte bra..tappat orken och är deprimerad..Därför var det skönt att han tog extra tid med dottern,det gör honom gladare iallafall...
Oron inför vad som komma ska är stor..vi väntar på att det ska bli tvist i rätten mot hans arbetsgivare..Det sätt som de betett sig på är inte riktigt klokt...kunde jag göra det så skulle jag visa er de papper som skickats från arbetsgivarens jurist, så mycket baktalande och smutskastande så det är inte klokt..

Man kan undra hur det ska bli för oss..är det meningen att denna familj ska krascha helt och hållet??
Jag undrar verkligen över det...
vet inte heller varifrån min styrka kommer men på nåt sätt så finns den där, undrar om jag kommer gråta mycket när allt detta är över??
Det är så mycket vi har att kämpa med..

Min pojke är tillbaka hos sin far igen denna vecka..ska bli intressant att se hur ofta han kommer komma hit för att berätta saker som hans far inte lyssnar på??
Om vad som händer ute, när han tvingas ut titt som tätt..
Min stackars grabb, hur länge ska han orka med allt han får utstå innan nån lyssnar på oss och ser till att nåt händer..
Väntar fortfarande på besked av länsstyrelsen, de har igen inte hållt den tid de lovat så jag undrar jag..

Rädd orolig och ganska arg för att vi aldrig kan få det lugn vi också har rätt till..både för barnen och oss själva..
Ibland undrar jag om vi fötts under en olycklig stjärna???
Det verkar ju inte bättre...
Då får jag vara glad för den tro jag har...tron på att rättvisa, ärlighet, omtanke från Gud ska segra i slutändan..
Min barndomstro som håller mig vid liv och håller mig stark..ja för det är därifrån styrkan bara måste komma, nåt annat svar har jag inte på det..

Fortsätt be för oss att det ska ordna sig..och att min styrka finns kvar så länge som det behövs att jag måste fortsätta kämpa..
Och att jag inte går in i väggen i brist på ork...för det är jag rädd för..

För nu måste något hända....

Ta hand om er alla därute...
Läs gärna min blogg om överskuldsättning på www.aftonbladet.se sök efter bloggen med namnet Öden!!

Kram Annelie